Vad gör långtradarchaufförer egentligen förutom att köra?

 

Som lastbilschaufför arbetar man ofta många och långa timmar på Sveriges och ibland Europas vägar. Hur får man egentligen alla dessa timmar att gå och hur mycket får man egentligen arbeta?

Hur mycket får man jobba?

De senaste åren har det varit en del rabalder kring arbetstiden för lastbilschaufförer. Det har gällt för få raster och för lite sömn mellan passen. I Sverige reglerar vägarbetstidslagen hur mycket man får arbeta. I korthet får den genomsnittliga arbetstiden aldrig överstiga 48 timmar per vecka, vilket beräknas i fyramånadersperioder. För en enskild vecka får man aldrig arbeta mer än 60 timmar.

Raster måste också tas. Arbetar man mer än 6 timmar måste man ta en och den ska minst vara 30 minuter. Arbetar man mer än 9 timmar ska den vara minst 45 minuter. Som chaufför är det viktigt att låta kroppen få vila med jämna mellanrum. Det gäller även sömnen som ska vara minst 11 timmar. Det förekommer ibland undantag till den regeln, men det bör verkligen undvikas.

Tiden bakom ratten

Motorväg
Långtradarchaufförer spenderar mycket tid bakom ratten, men det är inte allt de gör.

Utöver att hålla koll på trafiken brukar många chaufförer lyssna på radio och musik. Talböcker har också blivit populära de senaste åren. Precis som för de flesta personbilar har ljudkvalitén kraftigt förbättrats i lastbilar de senaste åren. För att få mer information om det rekommenderar vi den här sidan.
För att ge stunderna av vila och sömn lite mer kvalitet har också sovhytten blivit allt lyxigare de senaste åren. De har blivit mer som mysiga små krypin med kyl, en eller två sängar, internet och ibland en liten tv. Graden av bekvämlighet varierar naturligtvis mellan olika lastbilsmodeller.

Andra saker som lastbilschaufförer gör

Lastbilschaufförer gör även andra saker än att köra. De hjälper till och/eller övervakar lastning på och av lastbilen. I samband med att de passerar tullar förekommer ofta ett visst administrativt arbete. Dessutom ser de över att lastbilen uppfyller säkerhetskraven som finns.

 

Hur vintern påverkar logistiken?

Trots det högteknologiska samhälle vi lever i så är vi ändå alltid beroende av vädret och naturen. Man kan planera hur mycket som helst men om naturen har en dålig dag kommer den alltid att sätta käppar i hjulet. Nu stundar ännu en vinter och förberedelserna är i full gång.

Planera det som går att planera

Ofta påverkar vintern ekonomin på ett negativt sätt, eftersom saker rent generellt tar lite längre tid än annars. Därför måste man försöka planera så långt det går, eftersom man inte på förhand kan förutse vad som ska hända innan det faktiskt händer. En hel del av en bra vinterplanering handlar om att planera inför det oväntade – vad händer när det inte går som tänkt?

…Och tänk ett steg till

vintertransport
Innan man ger sig ut på vägarna är det alltid bra att planera sin resa, helst i kombination med en titt på väderleksrapporten.

Det kan handla om att ha ett extra lager utifall den leverans man hoppades på inte nådde fram i tid. Ett annat alternativ klan vara att sprida ut produkterna på flera leverantörer och transportsätt, så att man inte blir beroende av endast en. Det viktiga att tänka på är att inte lägga alla ägg i en korg.

En annan sak som är viktigt att tänka på är att ha fungerande kommunikationskanaler och dessutom gärna alternativ till dessa. Stormar, vägolyckor och annat kan påverka den primära primära kanalen, då är det bra att redan på förhand ha tänkt igenom alternativa sätt att nå varandra.

Att dessutom lägga på lite extra tid är viktigt. Särskilt när man redan vet att dåligt väder är på ingång.

Det var lite av mina tankar kring det här med vinterplanering och logistik.