Ny spännande teknik för effektivare körning

Häromdagen när jag satt och surfade sprang jag på nyheten om att Scania lanserar en ny mjukvara i sina fordon. Tydligen går den ut på att föraren/fordonet, åkeriet och kunderna sammankopplas via en ny plattform. Det är också resultatet av ett samarbete mellan Ericsson. Förhoppningen är att den nya plattformen ska kunna effektivisera transportbranschen. Det har nämligen visat sig att långtradare i genomsnitt går tomma 40 procent av tiden. Det överensstämmer också med mina egna erfarenhet. Jag tycker att det här nya systemet verkar jättebra. Jag tror också att det kommer ha en positiv miljöeffekt.

Systemet samlar också in en mängd annan data från fordonet som kan användas till annan effektivisering. Det kan handla om information om bränsleförbrukning och position. Det finns möjlighet för brukare att använda informationen lite hur det vill. De kanske vill bygga egna system som baseras på de här uppgifterna. Möjligheterna verkar vara många.

Ahola Transports motiverar chaufförer att köra bränsleeffektivt

Hur effektiv kommer framtidens logistik egentligen att bli?

Ett annan intressant händelse på marknaden är Ahola Transport som under förra året försedde sina fordon med ett nytt system. Det systemet hjälper sina chaufförer att köra mer bränsleeffektivt, säkert och klimatsmart. Systemet motiverar chaufförerna att minska tiden de spenderar i tomgång, skiften mellan olika hastigheter (jämnare körstil) liksom att dra ner hastigheten rent generellt.

Äntligen verkar det som vi börjar använda den nya digitala tekniken på ett verkligt vettigt sätt. Jag har väntat i flera år på vad som ska hända och jag tror att det här bara är början… Samtidigt är jag lite orolig, men det är på ett större plan och längre fram. Det pratas ju en hel del om framtida fordonslösa fordon, vilket rent logiskt innebär att en hel del förare kommer att förlora jobbet och vad innebär det för oss och samhället i stort?

H som i Hemorrojder

Japp, nu tar vi bladet från munnen. Det här inlägget kommer att handla om något som förenar många chaufförer. Hemorrojder.

Hemorrojder förknippas ofta med just chaufföryrket, men det är inte helt rättvist. Hemorrojder drabbar många, vem som helst, men kanske särskilt de/vi som har stillasittande yrken.

Eftersom det är en av de där sakerna som vi sällan pratar om tänkte vi börja bena ut vad det egentligen är. Hemorrojder är när analkuddarna som finns i analkanalen blir förstorade. När de blir det kan det börja blöda, klia och svida runt analöppningen. Det händer också att man kan känna att något buktar ut vid ändtarmsöppningen. Oftast behöver ingen behandling utan hemorrojderna återgår av sig själva. Men om kuddarna spricker och blir inflammerade så kan det bli riktigt smärtsamt. Då är det dags att ta kontakt med vården. På vårdguiden finns som alltid bra information också.

Att man får hemorrojder beror inte enbart på att man har ett stillasittande arbete. Det hänger också ihop med dålig mathållning och stress. Det är därför yrkeschaufförer är särskilt drabbade. Stress, långa sittperioder, vägmaten är dessutom kanske inte den mest hälsosamma.

För att förhindra och motverka hemorrojder finns det ändå några saker du kan göra.

Utöver den givna åtgärden att stå mer (som ju inte alltid är möjlig), så är det viktigt att sitta så ergonomiskt bra som möjligt. Här gäller det att avlasta rumpan så mycket det går. Så en kudde är inte helt fel. Att sitta så ergonomiskt bra som möjligt är alltid viktigt, särskilt för oss som gör det så mycket. Ryggen och nacken riskerar ju också att ta skada. För att motverka allt det här tog vi kontakt med en naprapat på Kungsholmen i Stockholm. Vilket har varit bra.

Att övergå till en mer fiberrik kost är också viktigt. Den går ut på att försöka undvika vitt bröd. Äta mer bönor, ärtor, broccoli och potatis. Att dricka ett extra glas vatten till varje måltid är också ett bra tips.

Det kan också vara bra att försöka gå på toalett mer regelbundet. Inför fasta tider varje dag. Men om du måste gå så måste du gå. Gå då alltid så fort som möjligt. Att sitta och hålla sig förvärrar läget.

Så, nu lägger vi locker på igen.

Vad gör långtradarchaufförer egentligen förutom att köra?

 

Som lastbilschaufför arbetar man ofta många och långa timmar på Sveriges och ibland Europas vägar. Hur får man egentligen alla dessa timmar att gå och hur mycket får man egentligen arbeta?

Hur mycket får man jobba?

De senaste åren har det varit en del rabalder kring arbetstiden för lastbilschaufförer. Det har gällt för få raster och för lite sömn mellan passen. I Sverige reglerar vägarbetstidslagen hur mycket man får arbeta. I korthet får den genomsnittliga arbetstiden aldrig överstiga 48 timmar per vecka, vilket beräknas i fyramånadersperioder. För en enskild vecka får man aldrig arbeta mer än 60 timmar.

Raster måste också tas. Arbetar man mer än 6 timmar måste man ta en och den ska minst vara 30 minuter. Arbetar man mer än 9 timmar ska den vara minst 45 minuter. Som chaufför är det viktigt att låta kroppen få vila med jämna mellanrum. Det gäller även sömnen som ska vara minst 11 timmar. Det förekommer ibland undantag till den regeln, men det bör verkligen undvikas.

Tiden bakom ratten

Motorväg
Långtradarchaufförer spenderar mycket tid bakom ratten, men det är inte allt de gör.

Utöver att hålla koll på trafiken brukar många chaufförer lyssna på radio och musik. Talböcker har också blivit populära de senaste åren. Precis som för de flesta personbilar har ljudkvalitén kraftigt förbättrats i lastbilar de senaste åren. För att få mer information om det rekommenderar vi den här sidan.
För att ge stunderna av vila och sömn lite mer kvalitet har också sovhytten blivit allt lyxigare de senaste åren. De har blivit mer som mysiga små krypin med kyl, en eller två sängar, internet och ibland en liten tv. Graden av bekvämlighet varierar naturligtvis mellan olika lastbilsmodeller.

Andra saker som lastbilschaufförer gör

Lastbilschaufförer gör även andra saker än att köra. De hjälper till och/eller övervakar lastning på och av lastbilen. I samband med att de passerar tullar förekommer ofta ett visst administrativt arbete. Dessutom ser de över att lastbilen uppfyller säkerhetskraven som finns.