Handeln mellan Sverige och Estland

Innan de baltiska staterna blev självständiga bedrevs handeln för dessa länder främst inom Sovjetunionen. Sedan dess har handeln och trafiken över Östersjön ökat explosionsartat. Det gäller inte bara handeln utan även turismen och idag finns det alltid mer än 2 000 större fartyg till sjöss på havet. Via den här länken kan du dessutom följa dem i realtid.

Den mesta trafiken består av containertrafik och efter det transporteras en hel del olja över havet.

Utbytet med mellan Sverige och Estland är särskilt intressant. Den mesta av Estlands export sker till Sverige och den motsvarar hela 18,8 procent (enligt siffror från 2015). Omvänt har många svenska företag tagit sig in på Estlands företagsmarknad. Det rör sig främst om företag som tillhandahåller olika tjänster, håller på med administration och reparationer – i synnerhet av motorfordon. Ett exempel på detta är några av våra storbanker som även är stora på den estniska marknaden. H&M, Telia, Skype och Ericsson har också lyckats bra på andra sidan havet.

På väldigt kort tid har Estland utvecklats till ett modernt samhälle. Det är dessutom mer digitalt utvecklat än Sverige.

När det gäller Estlands import från Sverige så motsvarar den 10 procent av den totala importen, annars sker den mesta av importen från de övriga baltiska länderna, liksom Finland och Tyskland. Sedan Estlands medlemskap i EU har utveckligen verkligen gått i en rasande fart.

Svenska företag lär fortsätta att snegla över havet och intresset för att utvidga sin verksamhet till Estland är stort. På internet finns det till exempel en mängd olika sajter som är inriktade på att hjälpa svenska företag med att komma igång i det nya landet. Bolagssajten är en av dem, men det finns flera.

Avslutningsvis kommer här lite information om Estland som land:

  • Huvudstad: Tallinn (med cirka 400 000 invånare)
  • Språk: Estniska
  • Storlek: 45 226 km² (ungefär lika stort som Danmark)
  • Befolkningsmängd: ungefär 1,4 miljoner
  • Nationaldag: 24 februari

Ny spännande teknik för effektivare körning

Häromdagen när jag satt och surfade sprang jag på nyheten om att Scania lanserar en ny mjukvara i sina fordon. Tydligen går den ut på att föraren/fordonet, åkeriet och kunderna sammankopplas via en ny plattform. Det är också resultatet av ett samarbete mellan Ericsson. Förhoppningen är att den nya plattformen ska kunna effektivisera transportbranschen. Det har nämligen visat sig att långtradare i genomsnitt går tomma 40 procent av tiden. Det överensstämmer också med mina egna erfarenhet. Jag tycker att det här nya systemet verkar jättebra. Jag tror också att det kommer ha en positiv miljöeffekt.

Systemet samlar också in en mängd annan data från fordonet som kan användas till annan effektivisering. Det kan handla om information om bränsleförbrukning och position. Det finns möjlighet för brukare att använda informationen lite hur det vill. De kanske vill bygga egna system som baseras på de här uppgifterna. Möjligheterna verkar vara många.

Ahola Transports motiverar chaufförer att köra bränsleeffektivt

Hur effektiv kommer framtidens logistik egentligen att bli?

Ett annan intressant händelse på marknaden är Ahola Transport som under förra året försedde sina fordon med ett nytt system. Det systemet hjälper sina chaufförer att köra mer bränsleeffektivt, säkert och klimatsmart. Systemet motiverar chaufförerna att minska tiden de spenderar i tomgång, skiften mellan olika hastigheter (jämnare körstil) liksom att dra ner hastigheten rent generellt.

Äntligen verkar det som vi börjar använda den nya digitala tekniken på ett verkligt vettigt sätt. Jag har väntat i flera år på vad som ska hända och jag tror att det här bara är början… Samtidigt är jag lite orolig, men det är på ett större plan och längre fram. Det pratas ju en hel del om framtida fordonslösa fordon, vilket rent logiskt innebär att en hel del förare kommer att förlora jobbet och vad innebär det för oss och samhället i stort?

Vad gör långtradarchaufförer egentligen förutom att köra?

 

Som lastbilschaufför arbetar man ofta många och långa timmar på Sveriges och ibland Europas vägar. Hur får man egentligen alla dessa timmar att gå och hur mycket får man egentligen arbeta?

Hur mycket får man jobba?

De senaste åren har det varit en del rabalder kring arbetstiden för lastbilschaufförer. Det har gällt för få raster och för lite sömn mellan passen. I Sverige reglerar vägarbetstidslagen hur mycket man får arbeta. I korthet får den genomsnittliga arbetstiden aldrig överstiga 48 timmar per vecka, vilket beräknas i fyramånadersperioder. För en enskild vecka får man aldrig arbeta mer än 60 timmar.

Raster måste också tas. Arbetar man mer än 6 timmar måste man ta en och den ska minst vara 30 minuter. Arbetar man mer än 9 timmar ska den vara minst 45 minuter. Som chaufför är det viktigt att låta kroppen få vila med jämna mellanrum. Det gäller även sömnen som ska vara minst 11 timmar. Det förekommer ibland undantag till den regeln, men det bör verkligen undvikas.

Tiden bakom ratten

Motorväg
Långtradarchaufförer spenderar mycket tid bakom ratten, men det är inte allt de gör.

Utöver att hålla koll på trafiken brukar många chaufförer lyssna på radio och musik. Talböcker har också blivit populära de senaste åren. Precis som för de flesta personbilar har ljudkvalitén kraftigt förbättrats i lastbilar de senaste åren. För att få mer information om det rekommenderar vi den här sidan.
För att ge stunderna av vila och sömn lite mer kvalitet har också sovhytten blivit allt lyxigare de senaste åren. De har blivit mer som mysiga små krypin med kyl, en eller två sängar, internet och ibland en liten tv. Graden av bekvämlighet varierar naturligtvis mellan olika lastbilsmodeller.

Andra saker som lastbilschaufförer gör

Lastbilschaufförer gör även andra saker än att köra. De hjälper till och/eller övervakar lastning på och av lastbilen. I samband med att de passerar tullar förekommer ofta ett visst administrativt arbete. Dessutom ser de över att lastbilen uppfyller säkerhetskraven som finns.

 

Hur vintern påverkar logistiken?

Trots det högteknologiska samhälle vi lever i så är vi ändå alltid beroende av vädret och naturen. Man kan planera hur mycket som helst men om naturen har en dålig dag kommer den alltid att sätta käppar i hjulet. Nu stundar ännu en vinter och förberedelserna är i full gång.

Planera det som går att planera

Ofta påverkar vintern ekonomin på ett negativt sätt, eftersom saker rent generellt tar lite längre tid än annars. Därför måste man försöka planera så långt det går, eftersom man inte på förhand kan förutse vad som ska hända innan det faktiskt händer. En hel del av en bra vinterplanering handlar om att planera inför det oväntade – vad händer när det inte går som tänkt?

…Och tänk ett steg till

vintertransport
Innan man ger sig ut på vägarna är det alltid bra att planera sin resa, helst i kombination med en titt på väderleksrapporten.

Det kan handla om att ha ett extra lager utifall den leverans man hoppades på inte nådde fram i tid. Ett annat alternativ klan vara att sprida ut produkterna på flera leverantörer och transportsätt, så att man inte blir beroende av endast en. Det viktiga att tänka på är att inte lägga alla ägg i en korg.

En annan sak som är viktigt att tänka på är att ha fungerande kommunikationskanaler och dessutom gärna alternativ till dessa. Stormar, vägolyckor och annat kan påverka den primära primära kanalen, då är det bra att redan på förhand ha tänkt igenom alternativa sätt att nå varandra.

Att dessutom lägga på lite extra tid är viktigt. Särskilt när man redan vet att dåligt väder är på ingång.

Det var lite av mina tankar kring det här med vinterplanering och logistik.